Måste AI-bilder märkas? Här går linjen
Sedan den 2 augusti 2026 gäller EU:s transparensregler för AI-innehåll, och ryktet säger att allt nu måste stämplas som AI-genererat. Så är det inte. Linjen är enklare än ryktet, och den är goda nyheter för er som bygger eget.
Två plikter, men bara en är er
AI-förordningen skiljer på två saker. Den första är maskinläsbar märkning i själva filen, alltså osynlig metadata och vattenmärkning som visar att innehållet är syntetiskt. Den gäller allt AI-genererat material, men plikten ligger på verktygsleverantören, tjänsten som genererar bilden. Er uppgift är bara att inte tvätta bort märkningen ur filerna.
Den andra är synlig upplysning, en läsbar notis om att innehållet är AI-genererat. Den plikten är er som annonsör. Men den gäller bara en sak. Deepfakes.
Vad är en deepfake och vad är det inte
En deepfake är AI-innehåll som liknar existerande personer, föremål, platser eller händelser och som felaktigt kan uppfattas som äkta. Visar ni något verkligt på ett sätt som ser autentiskt ut ska det upplysas.
En helt syntetisk värld utan verklig förlaga faller utanför definitionen. En påhittad karaktär i en påhittad miljö förfalskar ingenting. Fantasi är inte en förfalskning av något, och då finns heller ingen lagstadgad synlig märkningsplikt. En nyans är värd att bevaka. Exakt var gränsen går för fotorealistiska, helt påhittade människor diskuteras fortfarande i EU:s vägledningar. Håll koll, eller fråga oss.
Praktiken är enklare än ni tror
Tumregeln i produktion är kort. Visar bilden en verklig person, plats eller händelse på ett trovärdigt sätt, upplys tydligt. Är den helsyntetisk finns ingen synlig plikt. Plattformar som TikTok, Meta och YouTube kan ändå kräva en AI-etikett för realistiskt innehåll, men det är användarvillkor och inte lag. En publiceringsfråga snarare än en juridisk.
Det fina med en låst värld med dokumenterat ursprung är att svaret på märkningsfrågan oftast är klart innan någon hunnit ställa den. Ordning i produktionen är den bästa complianceplanen.
